Alfhild Jakobsson, född sjätte mars 1942 i Hotagen i Jämtland. Avliden åttonde oktober 2025, i Sundsvall. Närmast sörjande är barnen Lola Hultman, Ann Hultman Jakobsson samt barnbarnen Amir Jafari, Wilma Hultman Modin och Maja Hultman Modin. Alfhild berörde många hjärtan under sin livstid och många är de som sörjer hennes bortgång. Hon var en älskad mamma, mormor och syster samt en älskad vän, bonusmamma och mormor till många fler. Alltid älskad. Alltid saknad. Aldrig glömd. Du fattas oss, kära Affa.
Lämna en hälsning och dela ett minne av vår älskade Affa. Ta också del av andras minnen och hälsningar nedan.
12 svar till ”Minnessida”
-
Till dig, min älskade mamma
Onsdag den 8 oktober 2025, nästan 84 år gammal, valde du att dansade vidare – färdig med livets sista foxtrott. Då hade du stegat dig genom ett helt liv av arbete och vila, oro och skratt, nybakt bröd och barnarmar kring halsen. Du kunde nu alla stegen i den här dansen och alla stroferna i sången om ditt liv.
De brukar säga att människor ”går ur tiden” när de dör. Men det stämmer inte på dig. Du kommer att leva kvar i den – i oss, i våra röster, i våra gester, i barnbarnens blickar, i våra skratt, i våra värderingar, och i minnet av ett köksfönster som lös varmt i skymningen när vi kom hem. I våra sätt att se på livet. I hur vi älskar. I hela våra väsen.
Du gav så mycket av dig själv, mamma.
Du älskade osjälviskt, så som bara du kunde.
Och ändå bad du så sällan om något tillbaka.Jag vet att jag inte alltid var lätt.
Jag tjatade, ropade och avbröt.
Jag hade tusen ord att säga och ville att du skulle lyssna – alltid, nu, genast.
Och du fanns där, tålmodig och varm. Vid diskbänken, med händer som arbetade men med ett hjärta som aldrig var upptaget för att ge. Det fanns alltid en limpa i ugnen, en kopp Oboy på gång, och tid för att höra vad man ville berätta. Nedkrupen bredvid mig efter tårarna, med en smörgås och ett leende, viskades: “Det blir bra gumman.”Mamma, du fanns alltid där. Alltid närvarande – inte bara fysiskt utan i hela ditt väsen.
Helt perfekt imperfekt.
När andra valde karriär, valde du oss. När andra byggde framtidsplaner, byggde du ett hem — tryggt, varmt och levande. Ett hem där människor fick plats, där grannar kunde få gröt och vänner kunde komma med utan att man behövde ringa först.Du byggde ett liv där jag aldrig behövde känna mig ensam. Där det fanns plats för både barn och dagbarn, vänner och grannar.
Du hade en stillhet inom dig som jag avundas – en förmåga att bara vara, utan att jaga. En förnöjsamhet med det lilla och en blick för detaljerna som gör livet vackert. En trygghet. Även när du blev äldre och kroppen blev trött, fanns din närhet, din stillhet, ditt lugn och din trygghet kvar. Å som du kommer att fattas mig, min älskade mamma.
Sista tiden var inte lätt.
Men även när kroppen var svag, fanns du där.
Bara någon månad innan du valde att dansa vidare låg du i din säng med slutna ögon och sjöng till tonerna av ”Du är min man” från radion.
Du som burit så många, som älskat så ovillkorligt, gett så osjälviskt, låg där och lät dig bäras av musiken.
Och nu, mamma, nu får du vila.
Du har burit oss hela livet. Nu bärs du.Nu har du lagt ner det sista ansvaret, det sista omtänksamma leendet, den sista kvällspussen.
Nu vill jag sjunga dig milda sånger.
Sånger om trygghet och värme.
Om ett kök där lampan alltid lyste.
Om ett hjärta som aldrig stängde.
Om en mamma som alltid fanns.Och när jag tänker på dig nu, så tänker jag inte bara på sorgen. Jag tänker på skratten, doften av nybakad limpa, smällarna av ett tappat strykjärn, min barndoms trygga axel och en röst som alltid svarade:
”Ja gumman – vad är det du vill säga?”Tack, mamma.
För allt.
För livet du gav mig.
För att du var min trygghet, min tröst, min vän.
För att du var du.Jag älskar dig. För alltid med mig. Din dotter Ann.
GillaGilla
-
Ä
GillaGilla
-
Älskade Mamma ♥️
På em den 8 oktober 2025 somnade du in.Du, Min Mamma, den finaste själ jag någonsin mött.Min trygga punkt i 51 år.Du, som jag dagligen pratade med om glädje och sorg och allt däremellan.Du var ovärderlig för oss, din familj 💞Trots sorgen i mitt hjärta så har vi så många fina minnen att glädjas åt.Din fantastiska humor som förgyllt våra liv kommer vi alltid att minnas med ett leende på läpparna.Det blir tomt utan dig min älskade mamma men vi ska göra vårt bästa för att fylla tomrummet med allt du hade önskat att vi skulle fylla det med.
Jag måste säga som min syster så fint sa;Tack mamma!För allt.För livet du gav mig.För att du var min trygghet, min tröst, min vän.För att du var du.
Och Tack för att du var den bästa mormor man kunde önska för sina barn ❤️❤️
Som du kommer fattas mig, Min Älskade Mamma ❤️Nu får du vila i frid 🙏🏻♥️ 🕊️
GillaGilla
-
Vila i frid fina Affa. Har många vackra minnen från barndomen, ett av dem är de goda limporna både du och mamma bakade. Jag var lite avis på Lola och Ann som fick äta dessa ”ljusgräddade” eftersom mamma bakade sina lite mer ”välgräddade”.
GillaGilla
-
Affa var en människa med ett hjärta av guld och en humor som fick alla runt omkring henne att le. Hon hade en förmåga att sprida värme, glädje och trygghet – var man än befann sig kände man sig hemma när Affa var där.
Hon öppnade sin famn och sitt hem för mig och mina barn, som om vi var hennes egna. Den kärlek och omtanke hon visade oss kommer vi aldrig att glömma.
Affas havrekakor och sirapslimpa var inte bara fantastiskt goda – de var fyllda av kärlek och blev en symbol för allt det hon stod för: omtanke, gemenskap och generositet.
Hon lämnar ett tomrum efter sig, men också en varm känsla som lever vidare i våra hjärtan – och i doften av nybakat bröd som alltid kommer att påminna oss om henne.
Tack, kära Affa, för allt du gav. Du finns kvar i varje skratt, varje minne och varje bit sirapslimpa. ❤️
Anita, Evelina, Viggo & Vidar
GillaGilla
-
Du var den som alltid ställde upp för vår familj med kärlek o värme,vi saknar dig.
Ing-Marie Max Patrik Niklas Fredrik
GillaGilla
-
Fina Affa,
Jag hittade en gammal fin bild på dig och Maja som ung när ni båda dansar på bryggan i solnedgången. Du må ha dansat vidare men kommer alltid dansa i våra minnen.
Så många stunder du bjudit på, kommer alltid minnas kortspelen vid köksbordet, kokkaffet som skulle vara klart lagom till du kom hem från jobb och din din fantastiska limpa som nämts tidigare. Och glömmer inte hur man blev kallad biltjuv när man tryckte på gasen lite till …
Kommer sakna dig och tack för allt!
GillaGilla
-
Kära Affa, vad vi saknar dig. Vi träffades 1967 här i Leksand, när Du och Inger jobbade här i Dalarna. Tänk så kul vi hade, vi var ofta ute och dansade, sen var det ju ishockeyn å alla fina killar som vi träffade. Men livet förändras, Du åkte tillbaka till Dina hemtrakter och vi tappade kontakten en tid, då vi bildade familjer och fick barn. Tiden rann iväg, men på ålders höst fick vi kontakt igen. När jag och Ingemar skulle åka på semester augusti 2021, fick vi komma och hälsa på Dig. Det var så trevligt och Du var lika go och glad som Du alltid varit. Det var ett kärt möte med Dig och din dotter Lola. Nu Affa får Du vila i Frid . Så ses vi kanske senare och drar en vals däruppe. En sista hälsning från Kerstin och Ingemar ❤️❤️❤️
GillaGilla
-
Panflöjtens dikt
En rad av rör, i trä eller bambu,
en tystnad som väntar på att bli ljud.
En faun rör vid dem, med fingrar mjuka,
och från det enkla skapas strömmar ljuva.Vinden viskar genom berg och dalar,
fångas in av flöjtens lena skålar.
En sommaräng, en skog i gryningsljus,
ett eko från en svunnen, glömd tidens rus.Musiken flyter som en klar bäck,
en saga som förtrollar, drar oss till sig.
Där varje ton är en liten del,
av en helhet som skapar en fridfull själVila i frid barnens fina Mormor ❤️
/ Jonas
GillaGilla
-
-
Tack fina Affa❤️
Jag är så tacksam och glad att jag hann träffa dig och få din acceptans🙏
Du körde stenhårt med mig och det gjorde att jag kände mig behövd och älskad😊
Finns dock en sak jag inte hann säga dig och det var att… Jag lovar dig att ta hand om Lola och barnen❤️❤️❤️🤞🏽
Jag saknar dig🥲
/Din Tom
GillaGilla
alskadeaffa.com 
Lämna en kommentar